Del I – Whole-Class Feedback; Saviour or Fad? – https://blog.nomoremarking.com/whole-class-feedback-saviour-or-fad-5c54c463a4d0
”Under de senaste två åren har feedback i helklass tagits emot entusiastiskt av ett antal lärare, och vi har sett en del av de skolor som använder jämförande bedömning kombinera de två strategierna mycket framgångsrikt. I den här bloggen förklarar Jamie McNamara hur hans grundskola kombinerat komparativ bedömning och helklass-feedback, och i den här här gör Tracey Goodyear samma för sin engelska institution på högstadienivå.
Men när feedback i helklass nu blivit populär, har några ifrågasatt om det verkligen är så fantastiskt eller om det kommer att bli ytterligare en utbildningsfluga, tvingad på ovilliga lärare av ledande chefer som tappat verklighetsanknytning …”
Del II – Whole-Class Feedback; Improve the Pupil not Just the Work – https://blog.nomoremarking.com/whole-class-feedback-improve-the-pupil-not-just-the-work-53ebf74f39f6
Vi har sett i föregående inlägg att helklass-feedback måste vara specifik och möjlig att agera på. Detta borde dock inte innebära att den bara fokuserar på det arbete som eleverna just har slutfört. Den här tweeten av Dylan Wiliam gör det klart att syftet med återkoppling inte är främst att förbättra arbetet, utan att förbättra eleven. 
En stor risk med helklassig feedback är att den stannar på elevarbetets nivå.
Del III – Whole-Class Feedback; Improve the Curriculum, not just the student – https://blog.nomoremarking.com/whole-class-feedback-improve-the-curriculum-not-just-the-pupil-327d73793be7
I de föregående två inläggen har vi tittat på hur feedback ska vara specifik och gå att agera på, men också utformad så att den kan generaliseras för framtida uppgifter. Men ibland läser man arbeten med missuppfattningar som är för komplexa och djupt rotade för att ta itu med under en lektion. I det fallet kommer inte ens en tydligt specifik aktivitet att vara till hjälp.
